Del III – Mediekontakter i praktiken

2. Om rättelser, recensionsmaterial och vad som betraktas som muta

Som avrundning på denna del ska jag ge dig några råd om hur du bör agera om det råkar smyga sig in en felaktighet i någon artikel eller i ett inslag på radio eller i TV. Dessutom ska jag försöka skingra dimmolnen kring det när en recensionsprodukt eller lunch övergår till att betraktas som en muta och därmed kan äventyra journalisternas integritetsställning.

Om att begära rättelse

I den enkätundersökning jag gick ut med när jag skrev boken var det en av journalisterna som svarade:

En gång var ett storföretag missnöjt med vår bevakning av en viss sak. De bjöd då in mig till en lunch med koncernchefen och informationsdirektören, där vi i lugn och ro kunde diskutera våra relationer. Det var givande för båda parter.
Torun Reinhammar, Chefredaktör, Nyhetsbyrån Direkt

Det Torun skriver tycker jag på ett bra sätt belyser detta med att begära rättelse vid felaktig eller ofördelaktig publicitet. I första hand bör du betänka hur din agerande kan komma att påverka din relation med journalisten eller redaktionen: För det första – elda inte upp dig över varje struntsak. Inte varje fel eller misstolkning är värd att kräva en rättelse för. Ibland är det bättre att låta saken bero. För det andra – om felet är av den arten att det är befogat att begära en rättelse, ta kontakt med journalisten eller redaktionen på ett ödmjukt sätt. Alltså. Fundera först igenom hur viktigt eller allvarligt felet är. Om det inte är särskilt allvarligt bör du låta saken bero. Men är det tvärtom allvarligt, bör du gå vidare. Gör då så här:

Vid fel i sakuppgifter

Börja med att ”se om ditt eget hus”. Är det möjligen så att felet har sitt ursprung i det du eller någon av dina medarbetare har sagt? Kan det vara så att det står fel i någon broschyr eller på er hemsida? När du har gått igenom ditt eget material utan att hitta några fel ska du gå vidare och påpeka detta för journalisten/redaktionen. Om de ”sätter sig på tvären” kan du hänvisa till vad som står i spelreglerna för press, radio och TV, nämligen att:

Felaktig sakuppgift skall rättas, när det är påkallat. Rättelse (…) skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna.

Vid oprecis återgivning av dina uttalanden

Det är väl inte så att du upprörts över att ditt uttalande inte har blivit återgivet ordagrant? Många klagar nämligen på detta. Det ska inte du göra eftersom du (nu) vet att medierna inte uppfattar det som sin skyldighet att ordagrant återge vad du har sagt. Journalister anser ofta det vara viktigare att få fram andemeningen i det du har sagt än att behålla ditt exakta ordval. Om återgivningen av dina uttalanden däremot kraftigt avviker från, eller står i strid med det du har sagt, ska du påtala detta och hänvisa till mediernas yrkesetiska regler (se punkten ovan).

Vid negativ publicitet

Journalister har genom tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen rätt att ge uttryck för sina subjektiva åsikter. Dessa grundlagar ger medierna ett starkt skydd, men samtidigt har man insett att lagskyddet inte bara ger frihet, utan även ett ansvar. Lagen ger dem exempelvis inte rätten att undanhålla dig ifrån att bemöta eventuell kritik. Så här står det i spelreglerna för press, radio och TV:

Den som gör anspråk på att bemöta ett påstående skall, om det är befogat, beredas tillfälle till genmäle. (…) genmäle skall i lämplig form publiceras utan dröjsmål och på så sätt att de kan uppmärksammas av dem som har fått del av de ursprungliga uppgifterna.

Sträva efter att ge personer, som kritiseras i faktaredovisande material tillfälle att bemöta kritiken samtidigt. Sträva också efter att återge alla parters ståndpunkter.

Med andra ord, vill du bemöta ett påstående du inte tycker är korrekt, ska du kontakta redaktionen och framföra det. Men var beredd på att det blir en förhandlingssak. Redaktionen bestämmer självt vad som ska tryckas eller sändas och, som det står ovan ”om det är befogat”, förutsätter att du kan argumentera för din sak. Hur som helst tycker jag att du ska ta dig en funderare innan du går ut och bemöter ett påstående i media. Den ursprungliga artikeln/inslaget försvinner ofta snabbt i mediebruset och i publikens medvetande, medan ett klumpigt bemötande har en helt annan förmåga att etsa sig fast.

När du söker publicitet i medierna, måste du ha klart för dig att all publicitet inte alltid blir positiv. Medierna ska ge en opartisk bild av dem de bevakar, men inget hindrar att enskilda journalister subjektivt skildrar det de upplever, känner och tycker. Det måste du acceptera och försöka att inte ta personligt. Även om journalisten går hårt åt dig med sina frågor och skriver en negativ artikel, så är det ytterst sällan som journalisten är ute efter att skada dig personligen.

Kontakta rätt person

Vänd dig i första hand direkt till den journalist som skrev artikeln eller gjorde inslaget om det gäller ett faktafel. Är felet av allvarligare slag, till exempel att ditt företag har blivit skildrat på ett negativt sätt utan att du har fått tillfälle att kommentera uppgifterna, bör du vända dig direkt till redaktionschefen eller redaktionssekreteraren.

Du kanske undrar varför du bör kontakta journalisten och inte vända dig till hans eller hennes chef på en gång? Jo, av samma anledning som du själv ogillar att någon går över ditt huvud då du gjort någonting fel, så uppskattar journalisten att du först vänder dig till honom eller henne och försöker reda ut det som har gått snett.

Om dina önskemål om rättelse inte hörsammas av redaktionen i fråga finns följande tre instanser som du kan vända dig till:

Allmänhetens Pressombudsman (PO)

Allmänhetens Pressombudsman har till uppgift att råda eller bistå den som anser sig ha blivit personligen kränkt eller på annat sätt orättvist behandlad i en tidnings- eller Internetpublicering. Om pressombudsmannen delar din uppfattning, skickar han en kopia på ditt klagomål till tidningen och om pressombudsmannen bedömer att tidningen avvikit från god publicistisk sed och tillfogat dig en oacceptabel publicitetsskada hänskjuter han saken till Pressens Opinionsnämnd.

Skulle pressombudsmannen däremot inte tycka att saken är värd att gå vidare med och du är av en annan uppfattning, kan du själv föra den vidare till Pressens Opinionsnämnd.

Pressens Opinionsnämnd (PON)

Anledningen till att Allmänhetens Pressombudsman hänskjuter sina ärenden till Pressens Opinionsnämnd är för att PO inte själv kan utfärda klander mot en tidning eller Internetpublikation. Det måste Opinionsnämnden göra. Om en publikation klandras av Pressens Opinionsnämnd är den skyldig att publicera nämndens uttalande.

Mer information om PO och PON finns på: www.po.se

Granskningsnämnden för radio och TV

Vid motsvarande situationer i etermedierna är Granskningsnämnden för radio och TV den instans du ska vända dig till. Mer information om nämnden och hur du bär dig åt för att skicka in din anmälan, finns på: www.grn.se

Om recensionsmaterial, luncher och mutor

Så här står det i Spelreglerna för press, radio och TV:

Det är viktigt att värna mediernas trovärdighet och integritet. Detta kräver att medierna står fria och är självständiga i sin medierapportering. Låt inga misstankar uppstå hos allmänheten att utomstående otillbörligt kan påverka innehållet i, eller utöva inflytande över, det som publiceras (…)

Acceptera inte uppdrag, inbjudan, gåva, gratisresa eller annan förmån – och ingå inte avtal eller andra förbindelser – som kan misstänkliggöra Din ställning som fri och självständig journalist.

Var särskilt vaksam och kritisk (…) när erbjudanden lämnas om resor och förmåner som är gratis eller kraftigt subventionerade.

Dessa råd (för de är just inget annat än råd) tas på olika stort allvar av olika redaktioner. Vissa har strikta regler att de inte ska acceptera något som bjuds dem, andra förväntar sig att bli bjudna. Vissa har satt upp en gräns för hur mycket de kan bjudas på, medan andra inte har några regler överhuvudtaget. Här följer några tips som får alla att slappna av:

Om luncher

Om en intervju genomförs på lunchtid kan du erbjuda journalisten mat och dryck. Det är helt i sin ordning så länge som du inte överdriver menyn.

Om mat och dryck på presskonferenser

I och med att alla bjuds på samma meny när du håller en presskonferens, är den etiska och integritetsmässiga aspekten av att du bjuder på mat och dryck inte lika känslig.

Om mutor

Mutor är en känslig fråga, speciellt då du har med medierna att göra. Om det kan misstänkas att en publikation blivit mutad ifrågasätts också dess integritet och trovärdighet – det vill säga två av medias grundpelare.

Vad är då att beteckna som en muta? Ska du alltid be att få tillbaka de recensionsexemplar du skickar till redaktionerna? Svaret är att det måste bedömas från fall till fall. Brottsbalken ger inget entydigt svar på frågan om vad som ska betraktas som en muta. Det finns inga fastställda belopp. Omständigheter som vem som tar emot gåvan, gåvans karaktär och i vilket sammanhang gåvan ges har betydelse. För att skingra dimman kring detta har Institutet Mot Mutor (IMM), givit ut skriften: Vägledande etiska regler för kontakt- och relationsfrämjande förmåner i affärsverksamhet. Du kan beställa den genom att kontakta IMM eller gå till deras hemsida: www.institutetmotmutor.se. För att ta reda på vad skattemyndigheten säger om saken rekommenderar jag ett besök på Skatteverkets hemsida, som du hittar på: www.skatteverket.se.

Som en tumregel kan du komma ihåg att dyrare varor som datorer etc måste tas tillbaka efter det att redaktionerna är färdiga med dem. Låter du dem behålla des lite dyrare varorna, övergår de från att ha varit recensionsmaterial till att bli en gåva, vilket enligt den svenska mutlagstiftningen kan betraktas som en muta. Enstaka exemplar av billigare varor som böcker och cd-skivor kan du däremot ge bort med gott samvete.

Det var det om det. I denna del har jag förhoppningsvis gett dig kunskaper och insikter som gör att du är redo att möta medierna och de redo att möta dig! I nästa del får du konkreta tips om hur du ska använda de verktyg som du har i din PR-verktygslåda. Men innan du kastar dig över nästa del, ett tänkvärt citat:

Vi vill inte bli behandlade med silkesvantar och vi vill heller inte bli mutade eller smörade för. Om din produkt är intressant för våra läsare och om ni informerar oss om den så kommer vi att skriva om den. Så är det bara.
Ida Kärrby, Chefredaktör, tidningen CAP & Design