Del II – Så får du publicitet

4. Sex faktorer som påverkar dina möjligheter att få publicitet

Utöver de faktorer som utmärker nyhetsvärdet på din nyhet, kan det sätt på vilket du förmedlar din nyhet bli avgörande för om du ska få publicitet eller inte. För att du ska bli framgångsrik i dina kontakter med medierna är det viktigt att du etablerar dig själv, dina medarbetare och ditt företag som en värdefull resurs för journalisterna. Vad menar jag då med det? Jo, att du/ni kontinuerligt förser journalister med intressant och relevant information. Att du/ni underlättar för de stressade journalisterna att utföra sitt arbete. Att du/ni etablerar personliga relationer till nyckeljournalister och att du/ni sätter tidningens, radio- eller tv- programmets publik i centrum och er själva lite i skymundan (det vill säga att du/ni inte försöker få gratis reklam). Kort sagt – innan du kan få publicitet måste du först ge medierna något som är av värde för dem. Nedan har jag sammanställt sex olika faktorer som har eller kan ha betydelse för dina möjligheter att få publicitet.

Utgå från mediepublikens intressen och behov

Då jag skrev den här boken gick jag ut med en frågeenkät till 170 olika tidnings-, webbtidnings-, tidskrifts-, nyhetsbyrå-, radio- och tv-redaktioner. En av frågorna jag ställde var Vilken är den enskilt viktigaste saken för att ett tips som kommer till er ska resultera i en nyhet? och så här svarade några av journalisterna på frågan:

Att många berörs eller att tipset är av principiellt intresse.
Stefan Renström, Nattchef, Göteborgs-Posten

Fokusera på det som kan vara intressant för tidningens läsare, inte på hur du ska tjäna så mycket pengar som möjligt.
Daniel Hirsch, Nyhetschef, Restauratören Nyheter

Att det är intressant för våra läsare och att det är något som ingår i tidningens bevakningsområde. Om man inte har läst tidningen och skapat sig en uppfattning om den – då vet man ju inte heller vad som skulle vara intressant för oss att veta.
Lotte Ivarson, Redaktionschef, Allt i Hemmet

Det måste vara en nyhet som berör majoriteten av tidningens läsare i sin yrkesroll.
Jan Sandred, Redaktör, Biotech Sweden

Att den berör och är viktig för så många som möjligt.
Cjell Fransson, tf Redaktionsansvarig, TV4 Jönköping

Kolla tidningen. Vad skriver vi om? Skulle din idé platsa?
Ingemar Brink, Projektredaktör, Borås Tidning

Att det är i linje med vad vi brukar publicera och att den är av stort intresse för vår målgrupp. Kika lite på vilken typ av nyheter en viss publikation brukar publicera och vilka mottagare publikationen vänder sig till.
Mats Andersson, Chefredaktör, Uppsnappat

Att i förväg ha tagit reda så pass mycket om oss så att man vet om nyheten eller evenemanget i fråga kan vara intressant för just oss. Många PR-byråer verkar inte ha den mest elementära kunskap om vilka typer av stories som passar i vilka medier! De ringer och puffar för helt ointressanta saker och man blir bara irriterad.
Torun Reinhammar, Chefredaktör, Nyhetsbyrån Direkt

Jag surfade även runt på några olika publikationers hemsidor för att läsa mediernas egna programförklaringar, och då framkom bland annat att de har som mål att:

 

  • överraska, underhålla och driva opinion i samspel med läsarna
  • medverka i folkbildningen genom att ge kunskaper och insikter
  • spegla aktuella samtalsämnen och trender
  • vägleda och tipsa alla dem som själva vill ta ställning, agera eller konsumera
  • utgöra en öppen arena för fri debatt
  • ge orientering om och diskutera betydelsefulla sammanhang
  • ge underhållning som präglas av mervärden där stundens förströelse inte är det enda syftet

 

Med utgångspunkt från svaren från min undersökning och mediernas egna programförklaringar framstår en sak som alldeles uppenbar – att journalisterna i huvudsak känner ett ansvar och det är att ge läsarna, lyssnarna och tittarna nyttig, intressant och underhållande information. Att sätta mediernas publik i centrum är därför även en av dina viktigaste uppgifter då du kontaktar redaktionerna.

Gör din hemläxa

Alla redaktioner är intresserade av nyheter. Men alla nyheter intresserar inte alla redaktioner. Rikstäckande- och lokala medier, bransch- och fackmedier har olika läsar-, lyssnar och tittargrupper, och följaktligen varierar värderingen av vad som är intressant från redaktion till redaktion. Detta måste du ta hänsyn till och anpassa din nyhet eller artikelidé efter.

Det är viktigt att du gör din hemläxa innan du skickar iväg ett pressmeddelande eller tipsar om en artikelidé. Fokusera på de medier som dina målgrupper använder. Lär känna publikationerna – läs tidningarna, surfa på webbsidorna, lyssna på radiokanalerna och titta på tv-programmen. Sedan kan du välja vilka medier du ska kontakta. Det finns inget substitut och inga omvägar. Nedan går jag mycket kortfattat igenom några olika medier, deras specifika ”egenskaper” och vad du bör tänka på när du ska informera dem:

Storstädernas morgontidningar

Storstädernas morgontidningar har ett mycket brett bevakningsområde. De bevakar lokala- såväl som nationella och internationella nyheter. För att en nyhet ska vara av intresse för dem måste den beröra och intressera antingen en lokal- eller en bred nationell allmänhet. Utöver nyhetsredaktionen, har dessa stora dagstidningar också avdelningar för mer featuremässigt material, det vill säga redaktioner som specialiserat sig på att skriva fördjupade artiklar i olika ämnen. Det kan gälla specialartiklar inom vetenskapen, kulturområdet eller ekonomifrågor med mera. Därför är de också, utöver rena nyheter, intresserade av trender, nya produkter och fördjupningar av närapåliggande nyhetshändelser.

Landsortens morgontidningar

I Sverige finns lite drygt 160 olika lokala morgontidningar. Dessa fokuserar främst på det som inträffar i spridningsområdet. Med andra ord det du skickar dit bör vara av intresse för lokalbefolkningen.

Tidskrifter, bransch- och facktidningar

Oavsett vilken bransch du är verksam inom är det mycket troligt att det finns en eller flera yrkesinriktade tidskrifter eller bransch- och facktidningar som bevakar den. Du har säkert redan bra koll på vilka tidningar som bevakar din bransch eller verksamhetsområde, men vill du ha ytterligare information finns en bra förteckning på webbsidan Sveriges tidskrifter www.sverigestidskrifter.se.

Som benämningen avslöjar är bransch- och facktidningarna självfallet intresserade av nyheter från den bransch eller det fackområde de bevakar. Men en sak många missar är deras förkärlek för användbara fotografier och illustrationer. Redaktionerna har ständig brist på bra bildmaterial och en nyhet eller artikelidé kan därför komma med eller kastas i papperskorgen beroende på hur väl den gör sig i bild.

En annan sak du bör ha i åtanke när du närmar dig bransch- och facktidningar är att de på grund av sin utgivningstakt vanligtvis inte ägnar sig åt att bevaka det dagsaktuella. Skicka i vanlig ordning ut dina pressmeddelanden, men komplettera gärna i efterhand med utförligare fakta, information och kommentarer. Det hjälper redaktionerna att hitta vinklar på din nyhet som gör den intressant även om den publiceras ett par veckor efter det att du skickade ut ditt pressmeddelande.

TV

Spendera inte allt för mycket tid med att klura ut hur du ska göra för att komma med i SVT:s Aktuellt och Rapport eller TV4:s Nyheterna. De är nämligen väldigt svåra att komma med i. Din nyhet måste i princip vara av riksintresse innan den tas upp här. Koncentrera dig istället på de regionala tv-stationerna. Om du får in din nyhet lokalt är det mycket möjligt att den även uppmärksammas nationellt eftersom ”moderprogrammen” ofta plockar upp intressanta och kuriösa nyheter från deras ”dotterstationer” ute i landet.

SVT och TV4 har tillsammans drygt 45 lokala nyhetsredaktioner runt om i Sverige. Bästa sättet för att få reda på var och hur du kan kontakta dem är att surfa in på deras respektive hemsidor: www.svt.se och www.tv4.se.

Utöver de rena nyhetsprogrammen finns en uppsjö av konsumentmagasin, prat- och debattprogram och andra tv-program som kan vara av intresse för dig. Det bästa sättet att få reda på de olika tv-kanalernas utbud är att söka på respektive kanals hemsidor och att titta på programmen.

Radio

På radion är situationen liknande den som gäller på TV. Sveriges Radios Eko- sändningar är lika svåra att ”attrahera” med en nyhet eller inslagsidé som Aktuellt, Rapport och Nyheterna. Satsa därför istället på de lokala- och regionala radiostationerna. Precis som på TV, händer det att det som tas upp i lokala radiosändningar senare omnämns i de rikstäckande programmen.

De flesta lokalradiostationer har många sändningstimmar att fylla och små resurser. Det gör dem extra lyhörda för den som kommer med en spännande idé eller ställer upp med expertråd inom sitt ämnesområde. Leta rätt på de radioprogram du tror passar dig. Sveriges Radios kanal- och programutbud hittar du på www.sr.se och på On Air Sweden www.onair.nu hittar du länkar till i stort sett alla radiokanaler i Sverige.

Nyhetsbyråer

Nyhetsbyråernas affärsidé är att kontinuerligt förse nyhetsredaktionerna runt om i Sverige med rykande färska nyheter. De levererar nyheter om allt mellan himmel och jord varje minut och varje timme dygnet runt. Ett gemensamt drag är att nyheter som distribueras via nyhetsbyråerna är av nationellt intresse. Det måste de vara eftersom hela media är kund. Med andra ord, om du skickar en nyhet till en nyhetsbyrå så måste den vara av riksintresse. Det finns också de byråer som specialiserat sig inom ett område exempelvis ekonomi, till dem kan du vända dig om du har ekonominyheter och då är kravet inte lika stort på att din nyhet ska vara av riksintresse.

Olika mediers öppenhet för att ta in PR-material

I en undersökning fick ett 60-tal seniorkonsulter på landets största PR-byråer svara hur de uppfattar några mediers öppenhet för att ta in PR-material. Konsulterna fick gradera varje medium på en sjugradig skala (ju högre siffra desto mer öppet) och detta blev resultatet:

 

  • Computer Sweden (5,35)
  • Resumé (5,28)
  • Dagens Media (4,94)
  • Ny Teknik (4,92)
  • Aftonbladet (4,91)
  • Dagens Industri (4,86)
  • Expressen (4,84)
  • DN Debatt (4,70)
  • TV4 Nyhetsmorgon (4,67)
  • Aftonbladet.se (4,54)
  • Veckans Affärer (4,39)
  • SvD Näringsliv (4,36)
  • TV4 (4,32)
  • TT (4,19)
  • Sydsvenska Dagbladet (4,18)
  • Svenska Dagbladet (4,07)
  • SVT Morgon (4,06)
  • Göteborgs-Posten (4,04)
  • Affärsvärlden (3,98)
  • Dagens Nyheter (3,95)
  • SVT (3,60)
  • Sveriges Radio (3,31)
  • SVT (Aktuellt/Rapport) (3,11)

 

Källa: Dagens Media

Detta är naturligtvis en högst subjektiv bedömning av herrarna PR-konsulterna och medierna ovan skulle kanske inte ställa sig bakom den påstådda öppenheten respektive slutenheten. Anledningen att jag tar med den här undersökningen är inte för att ge dig en absolut sanning, utan snarare för att du ska få en fingervisning om var det kan vara lättare respektive svårare att få genomslag.

Försök inte att få gratis reklam

Absolut viktigast för alla medier är att upprätthålla sin trovärdighet. Därför har mediernas intresseorganisationer gemensamt tagit fram en uppsättning etiska regler som bland annat stadgar att journalisterna ska:

Slå vakt om förtroendet för press, radio och tv och värna om mediernas integritet. Låt inga misstankar uppstå hos allmänheten att utomstående otillbörligt kan påverka innehåll i artiklar/program. Material som publiceras eller presenteras på redaktionell plats skall inte kunna utgöra eller uppfattas som reklambudskap.

Vad innebär det då att försöka få gratis reklam. Enkelt uttryckt handlar det om att försöka ”sälja in” pressmeddelanden som enbart är ägnade att ”slå sig själv för bröstet”. Det kan vara att berätta hur bra man tycker att ens produkter eller tjänster är eller att försöka få in oemotsagda uttalanden ämnade att bekräfta och förstärka det egna företagets position på marknaden. Listan på olika försök till smygreklam kan naturligtvis göras hur lång som helst, men vad jag försöker säga är att du ska undvika överdrifter och överdrivna egna citat så långt som möjligt. Då menar jag inte att du ska rada upp alla eventuella brister dina produkter kan ha i dina pressmeddelanden, utan att du alltid försöker ge en så saklig och objektiv bild som möjligt.

Företag som försöker få gratis reklam på redaktionell plats får snabbt rykte om sig att vara oseriösa – ett rykte som det är svårt att bli av med. Att framstå som trovärdig är därför kanske det enskilt viktigaste kriteriet för dig som vill nå ut med ditt budskap genom medierna.

Försök inte heller att idka byteshandel. Det förekommer att företagare försöker tvinga till sig publicitet genom att upplysa journalisterna om hur många kronor de bidrar med i annonsavgifter varje månad. Använd aldrig det argumentet i dina journalistkontakter. Det är ett effektivt sätt att bränna broar. På frågan Vad är det värsta man som utomstående kan göra i sin kontakt med redaktionen? svarade en av journalisterna i min undersökning så här:

Att kräva att vi ska skriva om dem om de annonserar. Det strider mot alla pressetiska regler. De måste komma ihåg att redaktioner är inte till för att göra reklam. Reklam gör man genom att annonsera.
Britt-Marie Walldén, chefredaktör, Tidningen Säljaren

Underlätta för journalisterna

Av alla de pressmeddelanden som varje dag skickas till redaktionerna runt om i Sverige, är det väldigt få som är bra. Vad jag menar med det är att de flesta av dem kräver någon form av uppföljning från journalistens sida. En del innehåller för lite relevanta fakta medan andra saknar kontaktinformation och så vidare. Om du kan vara behjälplig med att göra det journalistiska grovjobbet, sparar du mycket tid åt journalisterna och det ger dig med största sannolikhet en guldstjärna i kanten.

Börja med att besvara de sju nyckelfrågorna

Oavsett vad det gäller, om det är en nyhet du vill förmedla eller en artikel- eller inslagsidé du vill föreslå, så behöver journalisten alltid få svar på följande frågor:

  • Vad?
  • Var?
  • När?
  • Hur?
  • Vem?
  • Varför?
  • Vilka konsekvenser?

 

Börja alltid med att besvara frågan varför? innan du skriver ett pressmeddelande. Du kanske kommer på att du inte kan ge något bra svar på frågan, i så fall är det betydligt bättre att offra din nyhet denna gång och avvakta en händelse som verkligen kan vara av intresse att förmedla.

Tydliggör sammanhanget

Varje nyhet som lämnar ditt företag behöver sättas in ett (sitt) sammanhang. Det är nödvändigt för att journalisterna ska kunna förmedla din nyhet till sina läsare på ett intressant sätt. Hjälp till genom att besvara frågorna:

  • Vad har, eller kommer att, inträffa som gör att din nyhet/artikelidé är relevant nu?
  • Vilka artiklar har skrivits/vilka inslag har gjorts om ämnet, företaget eller personen tidigare?
  • Vilken koppling till andra händelser inom området har din nyhet?

 

Använd samma tekniker som journalisterna gör

Journalister använder sig av journalistiska grepp och tekniker för att göra informationen lättillgänglig och för att fånga läsarnas, tittarnas och lyssnarnas uppmärksamhet. Därför är det bra om även du använder liknande tekniker i presentationen av den information som du vill förmedla för att fånga journalisternas uppmärksamhet och intresse.

Alltså: Lär dig att informera på ett effektivt sätt. Det handlar i grund och botten om att lära sig att bli kortfattad och konkret. Ju mer rakt på sak du kan formulera din information, desto större är chansen att ditt budskap kommer fram.

Den personliga kontakten är journalisternas källa #1

Journalistens tid är nästan alltid en bristvara vilket bland annat innebär att han eller hon tvingas att använda sig av ett begränsat antal källor. I en uppsats framlagd på institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Stockholms universitet, framkom att journalister i första hand använder sina personliga kontakter för att få underlag till artiklar och inslag. Frågan som ställdes i uppsatsen var Hur får du främst tag på information till en artikel eller inslag? och de 219 journalister som svarade rangordnade informationskanalerna så här:

Informationskanal och andel i procent av de tillfrågade som nämnde kanalen

1. Personliga kontakter (77 %)
2. Tidningar (61 %)
3. Pressmeddelanden (57 %)
4. Kollegor (43 %)
5. Företagens sajter (30 %)
6. Myndigheter (29 %)
7. Nyhetsbrev/e-post (24 %)
8. Företagsrepresentanter (15 %)
9. Informatörer (15 %)
10. Industriexperter eller forskare (9 %)
11. PR-konsulter (3 %)
12. Diskussionslistor/chattar (9 %)

Vad kan vi lära av detta? Jo, att etablera personliga kontakter till nyckeljournalister är viktigt. Att medierna i hög grad sneglar på varandras nyhetsförmedling, vilket innebär att du mycket väl kan få publicitet i flera medier om du lyckas få det i en. Att medierna i hög grad är beroende av den information de får utifrån i form av pressmeddelanden (trots att många hamnar i papperskorgen). Att ditt företags hemsida är en viktig informationskanal och att medierna föredrar att tala med dig direkt istället för med en betald PR-konsult.

Hur du bär dig åt att skapa en effektiv pressavdelning på din hemsida och hur du författar bra pressmeddelanden går jag igenom i del IV Verktyg och aktiviteter. Hur du hittar en bra PR- byrå om du behöver anlita en, går jag igenom i appendix II Att anlita en PR-byrå. Nedan ska du få några tips om detta att etablera personliga kontakter med enstaka nyckeljournalister.

Hur du etablerar en personlig kontakt

Börja med att söka upp de journalister som bevakar din bransch eller ditt verksamhetsområde. Om någon publikation inte har en specialreporter för ditt verksamhetsområde, sök redaktionssekreteraren eller nyhetschefen och tala om att du vill etablera kontakt. Skicka därefter över dina kontaktuppgifter eller om det är fler på ditt företag som kan användas som resurser, även deras kontaktuppgifter.

Fortsätt sedan att bygga upp din relation genom att etablera en öppen och serviceinriktad kontakt. Förvänta dig inte att journalisterna ska finnas där för dig och publicera nyheter från ditt företag när det passar dig och sedan ignorera dem när du inte har några nyheter att komma med. Återgälda ”tjänsten” genom att kontinuerligt och frikostigt bjuda på din kunskap, förse dem med rapporter, nya källor och artikelidéer som är relevanta för det område de bevakar. Bli en resurs som journalisterna känner tillit till och var hjälpsam. Tröttna inte, även om dina insatser inte varje gång leder till artiklar eller inslag, och ha alltid respekt för att det är journalisten som har det sista ordet för vad som ska komma med eller inte. Tänk dock på att inte ta kontakt på löpande band bara för sakens skull eller för att det var ett tag sedan ditt företag fick publicitet. Så här skrev några av de journalister som svarade på min enkätundersökning:

Förslag och tips från vår publik är alltid välkomna.
Christer Holmquist, Redaktionschef, Nordnytt, Luleå

Även om inte alla pressmeddelanden resulterar i en artikel, är det ett bra sätt för oss att hålla koll på marknaden – så vi är glada för kontinuerlig pressinfo.
Lotte Ivarson, redaktionschef, Allt i Hemmet

Kontinuerlig kontakt kan uppfattas som tjatig. Oftast är arbetsmiljön stressad och att då sitta i telefon med något som inte är akut ökar stressen. Skicka däremot fortlöpande e- post/pressmeddelanden om din verksamhet och vilka förändringar du gör.
Kajsa Wirén, Producent/ programledare, Go’morron SR Västernorrland

Hör gärna av er för ofta än för sällan. Presentera idéer och låt oss bedöma. Kritisera inte vårt val. Många är alltför okunniga om hur en tidning fungerar.
Ingemar Brink, Projektredaktör, Borås Tidning

Vissa saker skulle vi inte känna till om företagarna inte hörde av sig.
Roger Nyström, Reporter, Hus & Hem

Det är självklart bra att tipsa om idéer.
Sofia Olsson Olsén, redaktionschef, Dala-Demokraten

Man får inte uppta onödig tid av journalisten bara för att upprätthålla kontakt, men ett personligt möte ökar dramatiskt sannolikheten för att man ska bli ihågkommen. Bjud alltså gärna in till något intressant arrangemang i samband med presentation av en nyhet eller dylikt. Om man är viktig (till exempel en viktig arbetsgivare på orten) eller en intressant nischspelare i någon viss bransch, så kan man fråga journalisten om man kan ses, till exempel genom att besöka tidningen. Men det senare bör man nog vänta med tills man sett att tidningen har skrivit om en.
Torun Reinhammar, Chefredaktör, Nyhetsbyrån Direkt

Se till att inte ta upp vår knappa tid med otydlig och svävande information. Även om det är trevligt så har vi knappast tid för kallprat en gång i veckan. Bättre är att ta kontakt när man har något viktigt att informera om.
Cjell Fransson, tf Redaktionsansvarig, TV4 Jönköping

Tipsa kan man visst det göra, bara man är beredd på ett nej. Vi förbehåller oss alltid rätten att göra vårt eget urval av all den info som kommer till oss. Däremot vill vi mer än gärna ha synpunkter på tidningen och tips och idéer vad människor vill läsa om i tidningen.
Kersti Forsberg, Redaktionschef, Helsingborgs Dagblad

Tips:
Behandla varje journalist som en nyckeljournalist. Den frilansjournalist som idag arbetar för din lokaltidning kan imorgon ha ett toppjobb på Dagens Nyheter. Kom därför ihåg att aldrig ignorera en journalist bara för att han eller hon för tillfället inte råkar arbeta för en prestigefylld tidning eller har skaffat sig ett ”namn”. Var alltid trevlig, hjälpsam oavsett vilken journalist du vänder dig till.

Om att erbjuda nyheter exklusivt

Vilken typ av nyheter som är bäst att ge exklusivt till en redaktion är det svårt att ge ett entydigt svar på. Det måste bli en bedömning från fall till fall. Om du känner på dig att din nyhet på sin höjd har möjlighet att ge dig några notiser om du skickar ut den brett till hela media, så bör du överväga att ge den exklusivt till en redaktion som förhoppningsvis gör en större ”grej” på den eftersom de är ensamma om den.

Men kom ihåg detta. Om du erbjuder din nyhet exklusivt tar du samtidigt en risk. Medan den publikation som ensam fått din nyhet är tacksam, känner sig alla andra överkörda. Men, kanske du säger, de andra kan ju citera den ”exklusiva” publikationen. Nja, det fungerar inte riktigt så. Om en publikation vill återge vad en annan har skrivit eller sänt måste de ange ursprungskällan, vilket innebär att de ger dem en ”fjäder i hatten”. Det är något i princip alla drar sig för att göra eftersom ingen vill komma in på en andraplats i nyhetsförmedlingen, särskilt inte om det dessutom innebär att de tvingas ge sin konkurrent en eloge. Använd alltså exklusivitet med ett visst mått av försiktighet. Att särbehandla vissa medier har sina risker. Grundregeln är att alla (relevanta) medier ska få samma information samtidigt.

Timing

Egentligen har den tidpunkt din nyhet inkommer till redaktionerna enbart betydelse om det gäller en nyhet som har kort livscykel på grund av att den har koppling till ett pågående skeende. I övrigt är din timing snarare en fråga om ett strategiskt övervägande än en absolut nödvändighet för att din nyhet ska resultera i publicitet. Det jag menar är att om du kan vänta med att offentliggöra din nyhet till ”nyhetsfattiga” dagar så bör du göra det. Det finns även andra tillfällen då det kan vara lite lättare att tränga igenom mediebruset. Nedan följer några tips:

Tidpunkt på dagen

Den tidpunkt på dagen som en nyhet inkommer till redaktionen, är generellt sett enbart av vikt då din nyhet har koppling till ett aktuellt och pågående skeende. Om du har en nyhet som det är bråttom med bör du meddela medierna så tidigt på dagen som möjligt. Anledningen till det är för att konkurrensen om utrymmet blir större ju senare på dagen eller ju närmare sändning nyheten kommer in till redaktionerna.

Det bästa är om din nyhet kommer in till redaktionerna mellan klockan sju och nio på morgonen. Då har den möjlighet att tas upp på det morgonmöte som nyhetsredaktionerna brukar ha varje dag omkring klockan nio. Kommer nyheten in efter detta har dagens uppdrag redan delats ut och reportrarna är i full gång med att arbeta. Jag vill inte säga att det är kört för att du kommer lite sent, men kravet på att din nyhet har ett starkt nyhetsvärde ökar för varje timme som går.

Skulle du ändå av någon anledning behöva gå ut med din nyhet senare, så bör du ha publikationens deadline i åtanke. Ingen tid på dagen är mer hektisk än den strax innan deadline. Alla journalister är då upptagna med att skriva eller redigera sina inslag och har inte tid att tala med dig, än mindre att läsa pressmeddelanden. En reporter som har deadline klockan 18.00 har inte tid att tala med dig eller någon annan efter klockan 16.00. Ring aldrig efter den tidpunkten om du inte absolut måste.

Tidpunkt i veckan

Nyhetsmediernas arbetsvecka sträcker sig vanligen från söndag till fredag. Därför har nyheter som inkommer till redaktionerna tidigt i ”veckan” generellt sett större chanser att bli publicerade än de som kommer sent.

Av veckodagarna är söndag den bästa dagen för dig att skicka ut ditt pressmeddelande. Redaktionerna som förbereder måndagsupplagan har vanligtvis ett tunt nyhetsflöde att välja ur, vilket innebär att konkurrensen om utrymmet är mindre.

Måndag till tisdag är också gynnsamma dagar att gå ut med nyheter. Veckan startar lite lugnt och journalisterna har mer tid att ägna åt varje tips som inkommer till redaktionerna.

Det är inget fel att gå ut med nyheter på onsdagar och torsdagar, men konkurrensen om det redaktionella utrymmet är större, vilket innebär att din nyhet mår gott av att vara betydande.

Fredagar, och då i synnerhet fredagseftermiddagar, är förmodligen den sämsta tidpunkten för dig att offentliggöra en nyhet. Den hinner oftast inte komma med i publikationen före helgen och när måndagen kommer är din nyhet redan gammal och glömd. Men å andra sidan – om du har en negativ nyhet att förmedla och vill undvika allt för stor publicitet, så finns det ingen bättre tidpunkt…

På lördagar är de flesta journalister lediga, vilket innebär att de nyheter som kommer till redaktionerna då blir liggande med risk att uppfattas som gamla när söndagsredaktionen kommer till jobbet.

Tidpunkt i månaden

Många tidskrifter utkommer en gång i månaden vilket gör att de har annorlunda pressläggningstider än nyhetsmedierna – ofta ända upp till två månader. Det är dock något du inte ska ta hänsyn till när du skickar ut ett pressmeddelande. Skicka dina meddelanden till alla relevanta medier, även till dem som har längre pressläggningstider. ”Spara” absolut inte meddelandet och skicka ut det när respektive tidskrift har pressläggning. Regeln är att skicka ut meddelanden samtidigt till alla medier, dock om det skulle inträffa något som förändrar förutsättningen för ditt ursprungliga meddelande, kan du med fördel informera tidskrifterna om det. Deras affärsidé är att erbjuda fördjupning och analys, därför får din nyhet en bättre chans till publicitet i tidskrifterna om den kan kompletteras i efterhand.

Tidpunkt på året

Den svenska industrisemestern går av stapeln fem eller sex veckor under och omkring juli och samtidigt som det råder nyhetstorka på redaktionerna så råder stor läs-, lyssnar- och tittarhunger bland alla dem som ligger i hängmattorna. Utan att utveckla resonemanget vidare kan jag väl säga som så här: dina möjligheter att få publicitet under sommaren är större än under den övriga tiden på året. Tänk på att medierna under sommaren är specialintresserade av teman som kan kopplas till semesterfirandet: resor, sport och fritid, trädgårdsarbete och så vidare.

Använd tipsen i denna del för att skapa en stadig ström av publicitet åt ditt företag. Det är viktigt både för dig och för dem som har förväntningar på ditt företag. Innan du går vidare till nästa del och läser om dina mediekontakter i praktiken, har jag ett tänkvärt citat att bjuda på:

I bästa fall är en tidning läsarnas redskap för att upplysa dem om saker de vill veta och samtidigt överraska dem med artiklar om ämnen de inte visste att de ville veta något om.
Nicklas Mattsson fd chefredaktör, Internetworld

© 2009 Copyright: Bernd Schmitz

Mångfaldigande av innehållet i PR-handboken, helt eller delvis, är enligt lagen om upphovsrätt förbjuden utan medgivande av författaren.

Telefon

+46 (0)70 931 40 50